Söndag

Det är fascinerande det här med att jobba. Man får liksom en annat perspektiv på alla vardagliga ting, de liksom uppskattas och tas vara på, på ett helt nytt sätt. Eftersom man inte längre har den här obegränsade tillgången till att bygga höga torn av duplo som sedan omedelbart och brutalt slås ner för att sedan göra om det hundra gånger igen så finner man en helt ny glädje i dessa ting och man ser riktigt fram emot det när ledigheten kommer. Inte för att jag inte uppskattade det innan, nej så är det absolut inte, men klart det är härligt att blanda upp vardagen med lite snygga kläder och hjärnstimulans på en mer vuxen och tråkig nivå också.

Livet blir liksom ännu mer kvalitativt, man plockar godbitar ur båda världar.

Idag åkte vi pulka och bob tillsammans med vår gode vän Patrik och hans Elias, Stina riktigt tjöt av förtjusning nerför backen som den äkta jackass-tjejen hon är. Jag skojar inte, jag ser med stor nyfikenhet fram emot vad det blir av henne. Hon är verkligen inte som andra, och jag säger det inte på det där naiva föräldra-sättet som alla säger drömskt och beundrande om sina barn. Hon är totalt orädd för allt, är framåt och besitter inget som helst socialt filter, alla är hennes kompisar. Vissa skulle säkert kalla det damp, adhd eller whatever och hon är säkert en sån unge jag själv hade tyckt varit rätt dryg för två år sedan, vad vet jag.

Men hon är vår lilla tossa, full av hyss och svarta blickar, pussar och intellekt. För smart, det är hon och hon är väldigt sällan sur och tvär.

Mitt mål med min uppfostran, trots att jag anar att många tycker att jag är kall, ansvarslös och kanske osympatisk när jag låter henne klättra och göra sig illa utan att jag till synes bryr mig så mycket, är att få henne självständig. Ser jag på henne nu, 1 år och 4 månader efter hennes ankomst, så tycker jag själv att jag lyckats i mitt uppdrag hittills. Nästa steg blir dagis antar jag, och jag hoppas verkligen inte att hon blir den som sitter och trycker försynt i frökens knä. Det tror jag knappast men ändå.

Nåja, det är ett halvår tills dess, vi hinner nog förstöra henne lite till.