Vad kan jag säga. Gåstolen från "förr i tiden" är gammal, utsliten, trög och har i princip fyrkantiga, skeva hjul. Man visste när man satte ner Stina i den att hon aldrig skulle ta sig någonstans, det var omöjligt att rulla över golvet med den där, särskilt eftersom vi har plankgolv som inte är helt jämnt. Hjulen vred sig som en dålig kundvagn så det vart totalt tvärstopp. Man kan säga att gåstolen var en lättnad när man ville att Stina skulle hålla sig på ett enda ställe en liten stund förutom i matstolen som hon tvärlessnar i direkt om hon inte får mat.
I gåstolen visste hon ju i alla fall att hon hade en teoretisk frihet, hon kunde ta sig någonstans om hon ville, den rörde sig ju åtminstone litegrann.
Och sedan ett par veckor har hon minsann lärt sig hur hon ska hantera de där tröga gamla hjulen. Hon reser sig helt sonika upp och lyfter med sig vagnen och går, som en badsimring på land om ni kan tänka er.
Men snart är hon för lång för den gamla gåstolen, hennes ben släpar liksom i för långt så hon nästan inte kan sitta i den mer. Jag funderar på att ta bort hjulen helt så man får lite lugn och ro innan ungen börjar gå utan den där vagnen. Vi får se.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar