Sexmånaderskoll

Stina när hon var 5-6 veckor.


Jag kan inte fatta att pruttan är sex månader. Det var ju alldeles nyss man hade det där lilla paketet, den där grönsaken som skulle bytas på, matas, kläs och tröstas dygnet runt. Nu är hon ju minst sagt en egen liten person och definitivt vare sig ett paket eller en grönsak längre. I wish.

Hon fick andra svängen vaccin idag och som vanligt började läkare, sköterska och assistent fnissa när hon började tjuta. Till och med tjejen i väntrummet fnittrade när vi kom ut. Visserligen höll det bara i ett par sekunder men hon kan verkligen göra sig hörd vår lilla madame. Nästan lite synd att man knappt hör de där fantastiska tonarterna längre, jag hoppas innerligt att de inte utvecklas bort på nåt vis.

Nåja, hon ligger fortfarande fint på kurvorna, nu är hon 68 cm, väger 8,6-nånting kg och huvudomfånget låg runt 43,5 om jag inte missminner mig. Läkaren sade att det inte gör något om hon inte äter så bra någon dag, det fanns definitivt att ta av menade hon, att Stina var en rejäl liten tjej. Och särskilt eftersom hon nästan kryper och ändå går upp mycket i vikt.
Ha! Det skulle minsann sköterskan ha fått hört när Stina var alldeles nyfödd och låg under kurvan, när hon var så extremt snabb med att rekommendera ersättning utan att ens ge mig minsta råd i hur jag kunde göra för att få upp mjölkprodouktionen. Men envis som jag var kontaktade jag amningshjälpen som definitivt tyckte att jag skulle byta barnmorska och efter det svävar Stina högt uppe på kurvan. In. Her. Face.

Jag har lärt mig en sak inför nästa bebis - att inte lyssna på så mycket råd och rekommendationer utan helt enkelt göra på sitt eget sätt. Att bebisen är nöjd och glad, skiter och pinkar är det bästa betyget man kan få.

Förresten! Har fått en del frågor gällande 5 minutersmetoden och om det fortfarande funkar bra - sedan kväll 6 är det bara att lägga ner en vaken Stina och utan ett knyst somnar hon. Så ska det va!
Och tusen tack för alla positiva kommentarer, både på nätet och ansikte mot ansikte!