Ska det vara så svårt?

Alltså det finns inget mer avtändande än felstavningar i handlingar, böcker eller tidningar som företag skickar ut. Det får inte förekomma för att det är ett sånt... fjuttigt och slarvigt misstag. Jag menar, det är ju bara att trycka på stavningskollen. Det räcker att det är, säg tre felstavningar i en bok så lägger jag ifrån mig den. Den är helt enkelt inte trovärdig längre. Å andra sidan går jag igång på härliga formuleringar också, den sorten som gör att filmspelaren i huvudet börjar rulla.

När jag var yngre kallades jag för lilla tjatmostern. Kanske för att jag är rödhårig, var lite lillgammal och rättade andra barn när de uttalade eller stavade ord fel. Jag vann glass som min svenskalärare fick betala när vi hade tävlat i rättstavning.

Jag är fortfarande den tjatmostern, eller vänta, kanske det kallas bitch nu för tiden, jag vet inte. Men nog kan företagen bättre än så? Imorse läste jag på makens juicepaket (NEJ inte jos) att det var den mest omtycktaste. Omtycktaste? Sånt gör mig illamående.